Rubriken säger allt. Känns som jag har slagits med mig själv ett par dagar, egentligen veckor, men de senaste dagarna har varit de tuffaste. Min motivation som normalt brukar vara på topp har svikit mig och energin har varit helt borta.
Jag har inte orkat skriva, blogga, lägga ut inlägg och har knappt klarat av mina dagar på jobbet… och jag kan inte förklara varför. Det kändes bara tomt.
Men idag är första dagen på flera dagar som jag känner mig vaken och lite piggare. Jag har inte gjort någonting annorlunda och vill nu hoppas att jag bara varit lite trött, kanske en omställning efter jul, hoppas jag på. Det är verkligen märkligt hur kroppen reagerar men också vilken läkningsförmåga den har.
Jag har tidigare i mitt liv varit väldigt nära att gå in i väggen, men lyckats ta mig ur det och den här gången kändes det inte på samma sätt, men jag är försiktig och vaksam. Tröttheten är det som oroat mig, speciellt när jag har gått i 4 månader med andningssvårigheter som ingen läkare kunde hjälpa mig med men som nu är betydligt bättre, men inte helt bra. En god sak som kom ur den tuffa perioden är att jag blev tvungen att sluta dricka kaffe … och för min del … som var en kaffoman, med mina 4-7 koppar om dagen så mår jag mycket bättre, dock saknar jag mitt uppiggande knark hahaha! Men vilken klarhet i sinnet, det må jag säga. Men doften av en espresso, alltså … helt botad är jag inte … tydligen ;).
Nu ska jag passa på att skriva en stund. Wish me luck!
Kram Lisa White
